Idag lever jag som på 1700 talet
Jag känner mig ensam. Väldigt jättemycket ensam faktiskt. Längtar lite smått tills jag slutar jobba och kan åka hem till min älskling. Min hjärtevän & själsfrände. Det känns i hela kroppen när jag är utan dig. Underbara, musikglada själ full av roligheter och minnen. En tår rinner längs min kind. Det var inte meningen att glömma dig idag min Iphone... Crap!
Kommentarer
Trackback
Följ bloggen ❤
Om Bloggen